Med internposten kom i dag en pusselbit för att förstå hur Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna blev en del av svensk rätt 1995.
Categories
Läsvärt
- Anne Applebaum: “There’s a Term for What Trump and Musk Are Doing: How regime change happens in America”
- Timothy Snyder: “Appeasement at Munich: World Wars, Past and Possible”
- The Big Picture: “The Care and Feeding of Donald Trump”
För många år sedan snöade jag in på republikansk säkerhetsteori, som ett alternativ till den panglossiska karikatyr av liberalismen som internationell politisk teori som ofta förekommer i IR-litteraturen. I en strid ström av nyheter om attacker mot den regelbaserade världsordningen slog mig i morse tanken: Om man skulle applicera republikansk säkerhetsteori på vår samtid, vilka modifikationer skulle man då behöva göra?
I slutet av 1980-talet bytte Sveriges högsta domstolar fot och slog fast att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) och Europadomstolens (EDMR) uttolkning av den – som man tidigare betraktar som i stort sett irrelevanta – kunde och borde användas som rättskällor för att tolka svensk rätt. Om hur det kunde se ut strax dessförinnan, när domarna hade en ytterst grund kunskap om EKMR och kännedom om EDMR:s domar, vittnar en utfrågning i riksdagen som jag snubblade över för en tid sedan.
Categories
Målen om skattelanden i Sápmi
En intressant episod av rättsmobilisering med krav på rättigheter till land i Sápmi är de så kallade skattelandsmålen som bedrevs i början av 2000-talet. I ett antal parallella rättsprocesser hävdade enskilda äganderätt till skatteland som deras anfäder varit innehavare av och som staten hade övertagit under avvittringen på 1800-talet.