I morgon leder jag ett offentligt seminarium om akademisk frihet och universitetens roll i det offentliga samtalet. Seminariet inleds med ett föredrag av Johan Östling, varpå följer ett samtal mellan Sharon Rider, Annika Lindberg och Carl Dahlström.
Columbia-universitetet valde att vika sig för Trump-administrationens utpressning, vilket förstås föga båtade utan bara ledde till ytterligare krav om lydnad. Harvard, däremot, bjuder motstånd.
Dragkampen om domstolarna
Hur kommer det sig att domstolsväsendet har blivit en alltmer konfliktfylld institution i amerikansk politik? Konflikten speglar inte bara polariseringen mellan republikaner och demokrater, mellan konservativa och liberaler. Dragkampen om domstolarna invovlerar också en annan mäktig aktör: advokatkåren.
Frågan om huruvida domstolars lagprövning är förenligt med demokrati är ju väl genomharvad i både empirisk forskning och normativ demokratiteori. Sällan snubblar man över något nytt. Ett undantag fann jag dock i en bok som väljer en annan ingång än den förmodade konflikten mellan domstolsmakt och majoritetsstyre och skisserar en republikansk teori som värderar lagprövningen utifrån huruvida den hindrar eller främjar dominans.
Marknad som motmakt
Att marknadskonkurrens främjar jämlikhet – både till vänster och till höger låter det förmodligen som ett befängt påstående, för båda ser marknad som liktydigt med avreglering. Men den republikanska idén om att konkurrens främjar både ekonomisk frihet och jämlikhet präglade en gång konkurrenslagstiftningen – tills andra idéer gjorde sig gällande. En lång läsanteckning.